Hon bodde för 6,000 år sedan på en avlägsen ö i det som nu är Danmark och nu kan vi veta hur det var. Hon hade mörk hud, mörkbrunt hår och blå ögon.
Ingen vet vad hon hette eller vad hon gjorde, men forskarna som rekonstruerade hennes ansikte har gett henne ett namn: Lola.
Lola – den otroliga historien om en kvinna från stenåldern
Stenålderskvinnan, Lolas fysiognomi kunde vara känd tack vare spår av DNA som hon lämnade i ett "tuggummi", en bit tjära som sattes i munnen för tusentals år sedan och som bevarades tillräckligt länge för att bestämma dess genetiska kod .
Enligt tidskriften Nature Communications, där forskningen publicerades den 17 december 2019, var det första gången som ett komplett uråldrigt mänskligt genom hade extraherats från annat material än ben.
Enligt forskarna i studien vid Hannes Schroeder vid Köpenhamns universitet visade sig tjärbiten som fungerade som "tuggummi" vara en mycket värdefull källa till uråldrigt DNA, särskilt under perioder där inga mänskliga rester har har hittats.
"Det är förvånande att ha fått ett komplett uråldrigt mänskligt genom från något annat än ben," sa forskarna.
Var kom egentligen DNA från?
DNA: t var fångat i en svartbrun klump av tonhöjd, framställd genom uppvärmning av björkbark, som vid den tiden användes för att limma stenverktyg.
Förekomsten av tandmärken tyder på att ämnet tuggades, kanske för att göra det mer formbart, eller för att eventuellt lindra tandvärk eller andra sjukdomar.
Vad är känt om Lola?
Hela den kvinnliga genetiska koden, eller genomet, avkodades och användes för att bestämma hur det kan ha varit.
Lola var genetiskt mer kopplad till jägar-samlare på kontinentaleuropa än till dem som bodde i centrala Skandinavien på den tiden och, precis som dem, hade hon mörk hud, mörkt brunt hår och blå ögon.
Hon härstammade troligen från en nybyggarpopulation som flyttade från Västeuropa efter att glaciärerna togs bort.
Hur levde Lola?
Spåren av DNA som finns i "tuggummit" gav inte bara ledtrådar om Lolas liv, utan också ledtrådar om livet på Saltholm, den danska ön i Östersjön där de hittades.
Forskarna identifierade genetiska prover av hasselnöt och gräsand, vilket tyder på att de var en del av kosten vid den tiden.
"Det är den största stenåldersplatsen i Danmark och arkeologiska fynd tyder på att de människor som ockuperade enklaven kraftigt utnyttjade de vilda resurserna i neolitikum, vilket är den period då jordbruk och husdjur först introducerades i södra Skandinavien," sa Theis Jensen vid Köpenhamns universitet.
Forskarna extraherade också DNA från mikrober som var fångade i "tandköttet". De hittade patogener som orsakar körtelfeber och lunginflammation, liksom många andra virus och bakterier som finns naturligt i munnen men inte orsakar sjukdom.
Information om de gamla patogenerna
Forskarna fann att information som bevaras på detta sätt ger en ögonblicksbild av människors liv och ger information om deras anor, försörjning och hälsa.
DNA som extraheras från tuggummi ger också inblick i hur mänskliga patogener har utvecklats under åren. Och det berättar något om hur de har spridit sig och hur de utvecklats genom tiderna.
